Till Minne av Conny Croneryd
1946-06-26—2023-06-01
Det var med bestörtning och sorg som jag på morgonen den 2 juni tog emot beskedet att Conny Croneryd hade avlidit. Så sent som dagen innan hade jag mailkontakt med honom, gällande en eller annan fråga. Att han nu inte längre fanns ibland oss, blev då ett chockartad besked. Han hade ju varit med i Vinthundsvärlden i dryga 50 år. Mitt första möte med honom var under det konstituerande mötet för BorzoiRingen, hemma hos kennel Tzar i Tenhult, 1972.
1975 tog Conny plats i BorzoiRingens styrelse. Han valdes till kassör, en befattning han därefter skötte med den äran under en lång rad av år. Han kom med tiden att bli flitigt anlitad i hundvärlden, både som ordförande i Östergötlands Kennelklubb och sedermera som kassör i SvVKs huvudstyrelse och under de senaste åren i SvVK Västra, där han, utanför styrelsen, skötte kassörssysslan under många år. Han var också en kort period ordförande för Borzoi International, en syssla han lämnade efter att han gått igenom en stroke.
Men det var inte inom föreningslivet som Conny gjorde sin största insats för rasen Borzoi. Han hade en stor och viktig del i kennel Leicro, som, vilket redan namnet säger, var en kennel sammansatt av teamet Leifors-Croneryd. Lillemor var den som syntes utåt, det var nästan alltid hon som visade på utställning. Hon tog även hand om den praktiska skötseln av kennelns hundar, medan Connys insats inte syntes lika mycket utåt. Han var den som byggde rastgårdar och snickrade i kennelbyggnaden. Han återfanns också allt som oftast i valplådan. Sist men inte minst viktigt, var det Conny som skötte allt pappersarbete och såg till att ekonomin var i balans. Inte minst viktigt i en kennel som både importerade och exporterade många högklassiga Borzoi och, måste sägas, var den kennel som först satte Svensk Borzoiavel på kartan över hela västvärlden
Min kontakt med Conny, bestod, förutom som granskande revisor hos Vinthundklubben, också av de möten vi hade vid en del Borzoiutställningar, där vi två likt ”grumpy old men” agerade åskådare vid ringside och naturligtvis båda hade åsikter om såväl dagens Borzoi som hur domaren bedömde dem. Stunder som jag kommer att sakna.
Det största tomrummet har Conny självklart lämnat hemma hos Lillemor, den övriga familjen och hos sina nära vänner. För dem som lärde känna Conny Croneryd kommer han alltid vara saknad, men aldrig glömd.
Dan Persson
BorzoiRingens Special i Eskilstuna 1998. Domare Joan Mabey flankeras av Lillemor med LeiCros Russian Zilver Doll och Conny med Leicros Russian Zilver Dollar.
Conny med sin favorit Silken, Bunny.
Conny med en kull valpar
Conny & Tango